Dagensdebatt

Konkurrensverket, den där myndigheten som tror att ökad konkurrens tror att lösningen är allt, precis som försvararna av den kapitalistiska ekonomin brukare framföra. Nu vill Vänsterpartiet ta krafttag för ökad konkurrens inom dagligvaruhandeln.

Det är kanske lite oväntat men ändå inte. Det verkar finnas en vilsenhet inom Vänsterpartiet och även inom andra delar av vänstern. Men att det skulle gå så långt som till hyllningar av kapitalistiska principer det trodde jag inte.

Jag kan inte alls tro att ”ökad konkurrens” skulle leda till lägre matkostnader för hushållen. Snarare tror jag att en minskning floran av ”extrapriser” och mängdrabatter kunde minska kostnaderna och bidra till att priserna kunde pressas.

För konkurrensverket har kommunernas planmonopol varit en styggelse. Ett planmonopol som ibland används för att slå vakt om den lokala handeln som ofta är den viktigaste för de resurssvagaste hushållen. Handeln skulle säkert applådera en fri etableringsrätt utan kommunal inblandning! Är det såna reformer som Vänsterpartiet är beredda att stödja?

Förslaget från Vänsterpartiet finns i partistyrelsen förslag  till valplattform.

Igår, måndag 8 september, berättade regeringen om ytterligare förslag i statsbudgeten som ska öka hushållens konsumtionsutrymme. Tillsammans med sänkningen av matmomsen så blir det bortåt 70 miljarder av det ”reformutrymme” som regeringen räknat fram till 80 miljarder.

Praktiskt taget alla får nåt och slående är att några lite mer vänsterpräglade förslag också fanns med. Till exempel ”funkisskatten” och bostadsbidrag. Förstås för att försvåra för oppositionen att komma med kritik. Huvuddelen handlar ändå givetvis om skattesänkningar.

Så vem vågar ifrågasätta detta? ”Hushållen” välkomnar väl mer pengar i plånboken/på kontot och så ska ju den ökade konsumtionen öka tillväxten och sätta fart på hjulen.

Är skolfrågan, sjukvården och äldreomsorgen helt bortglömda? Och var finns signalerna om att vi måste öka långsiktigheten genom en stabilare och mer miljövänlig infrastruktur? Och vad betyder den ökade konsumtionen för utsläppen av växthusgaser och andra miljöeffekter?

Och en sak till: Inga höjda barnbidrag fanns bland förslagen – jag tror det finns anledning att fundera på varför det blev så – det är ju ett träffsäkert bidrag och med kraftigt minskat barnafödande så kunde det väl vara rimligt att ge mer stöd till barnfamiljerna. Jag tror att svaret finns genom att titta på vilka grupper det är som har flera barn. Visst kommer en del barnfamiljer att få stöd genom sänkta avgifter i förskolan – jag tycker att det är bra men jag vill gärna se fördelningsprofilen på sänkningen innan jag är säker.

Modigt av Konsumentverket att föreslå att telefonförsäljning förbjuds och jag tycker det är bra. Jag tror det är precis som Konsumentverket beskriver en olämplig metod för de försäljningar som har börjat dominera telefonförsäljningar. Elavtal, telefon/bredbandsavtal och andra som bygger på långsiktiga och komplicerade avtal.

Branschen slår förstås tillbaka och pratar om att tusentals jobb som skulle försvinna – det stämmer troligen också. Men jag menar att vi har alldeles för många som jobbar inom den sk ”övertalningsekonomin” och som har till uppgift att just konsumera även om det i många fall mest handlar om att byta leverantör.

Dessvärre är det väl väldigt små chanser att förslaget går igenom. Men kanske kan det tas upp efter valet om det blir regeringsskifte.